Djuren på Åsens by
Djuren som finns här på Åsens by är svenska lantraser som idag är mer eller mindre utrotningshotade. Djuren kommer till byn på vårkanten då väder och beten är tillräckligt bra och är sedan på plats fram till hösten då de stallas in hos vår djurskötare. Genom att samarbeta med lantrasföreningar och vara anslutna till genbank hjälper vi till att bevara raserna för framtiden.
Lantraserna är något mindre och producerar inte lika mycket kött, mjölk eller ägg som djuren i vårt moderna jordbruk och har därför succesivt ersatts av andra raser och minskat i antal. Men om lantraserna försvinner förlorar vi inte bara en del av vårt levande kulturarv utan också en viktig genresurs. Det är omöjligt att veta vilka djur som behövs i framtiden och lantraserna har under lång tid anpassat sig till vår svenska landsbygd. Och kanske är det just de egenskaperna som framtidens lantbruksdjur behöver igen.
Var rädd om djuren!
Våra vandringsleder slingrar sig vackert genom hagarna. Ta gärna en tur och visa respekt för djuren, håll avstånd och ta inte en kontakt med de betande djuren om inte en djurskötare är med. Har du hund får den gärna följa med om den är kopplad. Tänk på att tvätta händerna både före och innan du klappar djuren – både för deras och din hälsas skull!
Lantraser på Åsens by
Korna och fåren går i stora och kuperade hagar och kan ibland vara svåra att upptäcka men hönsen, grisarna och kaninerna hålls inne i bykärnan och är lätta att hitta. Arbetshästarna betar oftast i hagar nära bykärnan och kan också ses när de jobbar på åkrarna eller drar glada besökare med vagn efter sig.
Rödkullakor
Rödkullakon är en av Sveriges äldsta nötkreatursraser. Under 1970-talet fann bara 18 kor kvar och rasen var nära att dö ut. Nu finns det över 1500 djur i Sverige. Rasen är kullig, kalvarna föds utan horn, och går att använda både som kött- och mjölkko.
En rödkulla finns i olika nyanser av rött (rödbrun), har ett gott lynne och ett livligt temperament. Korna är dräktiga i 9,5 månader, har goda moderegenskaper och får en kalv per gång. En ko väger mellan 350-600 kg och blir 15-20 år.
Gutefår
Gutefår, som också kallas utegångsfår, har funnits på Gotland så länge som människor bott där. Både tackan och baggen har horn och färgen är grå eller brun. De kan fälla sin päls helt själva men för att hjälpa dem med fällningen rekommenderas klippning (vilket vi på Åsens gör).
Tackan väger 45-60 kg och baggen 70-100 kg. De lever i 12-15 år men kan bli upp mot 20 år. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-2 lamm. Både ull, skinn och kött från gutefåret används.
Dala pälsfår
Dala pälsfåren har fått sitt namn av skinnens huvudsakliga användning, en del unga lamm får en vacker korkskruvslock som historiskt sett har använts som dekoration på kläder. Rasen kommer ursprungligen från Älvdalens socken.
Den vanligaste färgen är vit men ofta förekommer mörka fläckar på kropp, huvud och ben. Ibland föds svarta lamm men som oftast blir grå som vuxna. Tackan väger 30-35 kg och baggen cirka 50 kg och mankhöjden är runt 61cm. Det är bara baggarna som har horn. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-2 lamm.
Ölandshöna
År 1992 fanns det bara fem Ölandshönor och en tupp kvar i hela Sverige men tack vare ett intensivt arbete finns det idag över 600 Ölandshöns. Rasen är robust och medelstor, har en bra förmåga att undvika rovfåglar och är lätta att få sällskapliga.
Hönorna är bra mammor men inte lika bra på att ruva, men när de väl lägger sig för att ruva så gör de det i 3 veckor och kan få upp till 20 kycklingar. Äggen är benvita/brunaktiga och väger 55-60 g. Färgerna varierar mellan vit, svart och grårandig. Hönan väger ca 2 kg och tupp 2,5-3 kg och de kan bli upp till 10 år.
Mellerudskanin
Mellerudskaninen är en rest av den gamla svenska lantraskaninen. Den fanns i en besättning hos Edith Johansson, som bodde nära Mellerud i Dalsland. Kaninerna gavs därför namnet Mellerudskanin.
Kaninerna liknar mycket Gotlandskaninen i kroppsbyggnaden, men finns bara som brokigt svartvita (holländarteckning) eller som helvita (albino). Vuxna djur väger runt 3 kg, har kort päls och upprättstående öron. Normalt får Mellerudskaninerna 4-6 ungar.
Linderödssvin
Grisarna som bökar här i byn lånar vi av Tomas och Annie på Fagerhults Gård.
Linderödssvin är den enda gamla svenska grisrasen som finns kvar idag. Färgen är svartbrokig och har som bottenfärg röd, grå, vit eller brun. Grisarna har uppstående öron. Galten väger runt 250 kg och suggan väger cirka 150 kg. De lever mellan 8-10 år men kan bli uppåt 20 år. Suggan är dräktig i tre månader, tre veckor och tre dagar och kan få upp till 14 kultingar per kull.
Ardennerhäst
Ardennerhästarna används i jordbruket och på lediga stunder för hästskjuts och ägs av kusken Andreas. Ardennern är en massivt byggd häst med ett tungt huvud, kort och muskulös hals, korta och kraftfulla ben och bred bröstkorg. De mäter 150-160 cm i mankhöjd och väger 500-800 kg (men vissa kan väga över ett ton!).
Rasen har goda bruksegenskaper, sund exteriör och ett mjukt temperament och blir cirka 20 år. Stoet är dräktig mellan 335-340 dygn och får ett föl per gång. Vanligaste färgerna är stickelhårig fux, mörk fux, skimmel och ljust brun men även ljus fux och isabell förekommer.
Nyfiken på mer?
Vill du veta mer om våra djur är du välkommen att boka en guidad vandring.
