Djuren på Åsens by
I hagarna betar under sommarhalvåret djur av gammelsvenska lantraser som idag mer eller mindre är utrotningshotade. Genom att samarbeta med lantrasföreningar och vara anslutna till genbank hjälper vi till att bevara raserna för framtiden. Under vinterhalvåret bor alla djuren hos vår djurskötare.
Djuren kommer till byn på vårkanten då vädret och betet är tillräckligt bra och är sedan på plats fram till hösten då de stallas in hos vår djurskötare. Korna och fåren går i stora och kuperade hagar och kan ibland vara svåra att upptäcka men hönsen, grisarna och kaninerna hålls inne i bykärnan och är lätta att hitta. Arbetshästarna betar oftast i hagar nära bykärnan och kan också ses när de jobbar på åkrarna eller drar glada besökare med vagn efter sig.
Var rädd om djuren!
Våra vandringsleder slingrar sig vackert genom hagarna. Ta gärna en tur och visa respekt för djuren, håll avstånd och ta inte en kontakt med de betande djuren om inte en djurskötare är med. Har du hund får den gärna följa med om den är kopplad. Tänk på att tvätta händerna både före och innan du klappar djuren – både för deras och din hälsas skull!
Lantraserna på Åsen
Lantraserna är en viktig del i den biologiska mångfalden och en del av vårt svenska kulturarv, precis som gamla byggnader, gårdsmiljöer och traditionella odlingslandskap. Många av raserna har skapats av det självhushållande bondesamhället och har svårt att konkurrera med det moderna lantbrukets husdjursraser.
Det som är speciellt med lantraserna är att de ofta fyllde flera funktioner. Nötkreaturen gav både mjölk och kött, men kunde också vara dragdjur. De anpassade sig till den miljö som de levde i. Ofta var det hårda förhållanden vilket ställde speciella krav på djuren. De skulle både kunna producera till exempel mjölk men också försörja sig på magra betesmarker.
I Sverige har det funnits många lokala raser och avelsarbetet kunde skilja sig mellan olika platser. Därför finns det en stor variation av egenskaper både inom en och samma ras och mellan raser. Lantraserna är därför en levande genetisk resurs som kan vara värdefull för både avel och djurhållning i framtiden. Flera av raserna uppmärksammades sent och räddades i sista sekund. Antalet djur inom vissa raser är därför lågt.
Rödkullakor
Rödkullakon är en av Sveriges äldsta nötkreatursraser. Under 1970-talet fann bara 18 kor kvar och rasen var nära att dö ut. Nu finns det över 1500 djur i Sverige. Rasen är kullig, kalvarna föds utan horn, och går att använda både som kött- och mjölkko.
En rödkulla finns i olika nyanser av rött (rödbrun), har ett gott lynne och ett livligt temperament. Korna är dräktiga i 9,5 månader, har goda moderegenskaper och får en kalv per gång. En ko väger mellan 350-600 kg och blir 15-20 år.
Gutefår
Gutefår, som också kallas utegångsfår, har funnits på Gotland så länge som människor bott där. Både tackan och baggen har horn och färgen är grå eller brun. De kan fälla sin päls helt själva men för att hjälpa dem med fällningen rekommenderas klippning (vilket vi på Åsens gör).
Tackan väger 45-60 kg och baggen 70-100 kg. De lever i 12-15 år men kan bli upp mot 20 år. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-2 lamm. Både ull, skinn och kött från gutefåret används.
Dala pälsfår
Dala pälsfåren har fått sitt namn av skinnens huvudsakliga användning, en del unga lamm får en vacker korkskruvslock som historiskt sett har använts som dekoration på kläder. Rasen kommer ursprungligen från Älvdalens socken.
Den vanligaste färgen är vit men ofta förekommer mörka fläckar på kropp, huvud och ben. Ibland föds svarta lamm men som oftast blir grå som vuxna. Tackan väger 30-35 kg och baggen cirka 50 kg och mankhöjden är runt 61cm. Det är bara baggarna som har horn. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-2 lamm.
Ölandshöns
År 1992 fanns det bara fem Ölandshönor och en tupp kvar i hela Sverige men tack vare ett intensivt arbete finns det idag runt 500 Ölandshöns. Rasen är robust och medelstor, har en bra förmåga att undvika rovfåglar och är lätta att få sällskapliga.
Hönorna är bra mammor men inte lika bra på att ruva, men när de väl lägger sig för att ruva så gör de det i 3 veckor och kan få upp till 20 kycklingar. Äggen är benvita/brunaktiga och väger 55-60 g. Färgerna varierar mellan vit, svart och grårandig. Hönan väger ca 2 kg och tupp 2,5-3 kg och de kan bli upp till 10 år.
Gotlandskanin
Gotlandskaninen har kallats för både bondkanin och kohare då de förr levde tillsammans med kor och fick äta av den maten som korna spillde på golvet, och är en av två svenska kaninraser som utvecklats ur den svenska lantraskaninen som inte länge finns kvar.
De har ett livligt temperament och är nyfikna på sin omgivning. Rasen är korthårig och både färg och täckning har stora variationer. De väger 3-4 kg och lever 5-10 år. Honan är dräktig i 28-33 dygn och får vanligtvis 6-8 ungar per kull men kan få upp till 12 ungar.
Linderödssvin
Grisarna som bökar runt här i byn är inte våra egna utan vi lånar dem av Fagerhults Gård över somrarna. Linderödssvin är den enda gamla svenska grisrasen som finns kvar idag. Färgen är svartbrokig och har som bottenfärg röd, grå, vit eller brun och grisarna har uppstående öron.
Galten väger runt 250 kg och suggan väger cirka 150 kg. De lever mellan 8-10 år men kan bli uppåt 20 år. Suggan är dräktig i tre månader, tre veckor och tre dagar och kan få upp till 14 kultingar per kull.
Ardennerhäst
Hästarna som finns i byn används i jordbruket och för hästskjutsar. De ägs av kusken och bor hemma i hans stall under vinterhalvåret. Vanligaste färgerna är stickelhårig fux, mörk fux, skimmel och ljust brun men även ljus fux och isabell förekommer.
Ardennern är en massivt byggd häst med ett tungt huvud, kort och muskulös hals, korta och kraftfulla ben och bred bröstkorg. De mäter 150-160 cm i mankhöjd och väger 500-800 kg (men vissa kan väga över ett ton!). Rasen har goda bruksegenskaper, sund exteriör och ett mjukt temperament och blir cirka 20 år. Stoet är dräktig mellan 335-340 dygn och får ett föl per gång.
Följ med djurskötaren
Under sommarhalvåret kan du följa med djurskötaren och hjälpa till att mata djuren. Samling sker utanför Handelsboden. Turen tar cirka 30 min och är gratis.
Nyfiken på mer?
Vill du veta mer om våra djur är du välkommen att boka en guidad vandring.
